Helsvenskar som säger "JAG ÄR INTE RASIST, BARA FÖR ATT JAG ÄLSKAR MITT LAND!?!?!?!??!??! *DAMP* VARFÖR SKA INTE JAG FÅ SJUNGA SVERIGES NATIONALSÅNG PÅ SKOLAVSLUTNINGEN!? VARFÖR SKA INTE JAG FÅ ÄTA PANNKAKOR OCH ÄRTSOPPA PÅ TORSDAGAR, OCH VARFÖR SKA INTE JAG FÅ HA SEX MED DEN SVENSKA FLAGGAN OM JAG NU SKULLE VILJA DET?!?!?!"

... Okej. Det kanske inte riktigt går så långt, när ni skriver era inte aaalls provocerande och väääldigt mogna Facebook-uppdateringar. Men nästan.
Turkar är la kanske inte kända för att tänka innan de säger något (oj hehe, nu äre' nästan jag som är rasisten istället), och en sån här text upprör ju bara. Klart som fan att det börjar debatteras, och eskalera.

Jag som är ½ makedon, 1/4 norsk och en 1/4 svensk älskar mitt land Sverige (OMG, vad det iiiinte är många som skulle gilla att höra det ifrån en halvjugge ;D). Jag gör det, på riktigt. På riktigt likväl som delvis.
Jag älskar klimatet, jag älskar flaggan och vad det står för. Jag älskar att vi tillhör toppen av världens bästa länder, på många vis. Jag är stolt över det, och jag ser mig som en svensk och inget annat.
Inte för att jag skäms över min härstamning, men det är här jag är uppväxt. Och det är denna kultur jag är van vid.

Men det är när folk spottar ur sig sånt här, som man faktiskt börjar tänka att "Klassas det som rasistiskt om jag tatuerar in Sveriges flagga i min kropp...?"
Och så börjas det. Kulturkrockarna. Rasismen.
Så håll bara käften. Självklart får du älska Sverige, precis lika mycket som jag. Men att säga saker som dessa, är ju inget annat än onödigt. Och det tror jag att alla som är normalt funtade i huvudet ändå förstår.

Och, så att alla vet; under de nationaldagarna som varit under min levnadstid, har jag kraxat fram "Du gamla, Du fria" äckligt högt, falskt och ärligt. Och det har kommit rakt från hjärtat, halvjugge som jag är.